Sönderstucken.
I måndags var jag på inskrivning. Fick en annan BM den här gången, då min vanliga är på semester. Den här damen var helt otroligt underbar!! Henne skulle jag villja ha resten av graviditeten också. Men jag har ju bara träffat min vanliga en gång så jag kan inte säga att hon inte är bra.
Fick kissa i kopp för att kolla äggvita (minns inte om det var något mer).
Sen var det blodprov, och det tog ett bra tag innan hon hittade en ådra hon var nöjd med, och då var hon bara någorlunda nöjd. Hon tänkte ta i handen när hon inte hittade något i armvecken (har varsin stor fin ådra), men ångrade sig och chansade på den ådra hon hittade. Jag kände ingenting, och jag överdriver inte; jag tror jag är så van vid att bli stucken att jag inte har känsel kvar. haha Det känns inte ens när de sticker in nålen.
Det var blod för att kolla könssjukdomar och blodgruppering.
Sen fick jag ett stick i fingret för att kolla blodsockret i en sån där apparat som diabetiker har. Fick även kolla blodvärde.
Allting såg bra ut.
Fick fläka ut mig i gynstolen, där hon topsade mig och även såg efter lite allmänt. Sen kollade hon storleken på moderkakan. Allting såg finemang ut.
Blodtrycket var också bra. 132/60 (var 125/80 gången innan).
Hon ställde många frågor, för att komplettera journalen, och en massa annat. Det var jättemysigt att prata med henne, och hon skojade och var jätteglad (vilket smittade av sig).
Och idag bestämde jag mig för att ta tag i blodprovet till neurologen (läkemedelskoncentration), och Berga ligger närmast så då drog min mor och jag dit. Är fortfarande skriven i Tannefors där jag bodde innan, men blodprov kan man ta på vilken VC somhelst. Kvinnan där hade INGA problem att tömma mig på blod, och dessutom inte ge mig fler blåmärken än jag redan hade. Vissa kanske har mer vana, och kanske BM vid inskrivningen var lite väl försiktig...? Vissa säger att jag är svårstucken och andra gånger går det som smort.
Sen handlade vi och drog hem där vi njöt av grillad kyckling med ceasarsallad. Vi satt på terrassen; helt underbart väder idag.
5 augusti, läkarbesök på Kvinnohälsan
6 augusti, återbesök hos neurologen
22 augusti, yngsta brorsdotterns dop
10 september, RUL
Fick kissa i kopp för att kolla äggvita (minns inte om det var något mer).
Sen var det blodprov, och det tog ett bra tag innan hon hittade en ådra hon var nöjd med, och då var hon bara någorlunda nöjd. Hon tänkte ta i handen när hon inte hittade något i armvecken (har varsin stor fin ådra), men ångrade sig och chansade på den ådra hon hittade. Jag kände ingenting, och jag överdriver inte; jag tror jag är så van vid att bli stucken att jag inte har känsel kvar. haha Det känns inte ens när de sticker in nålen.
Det var blod för att kolla könssjukdomar och blodgruppering.
Sen fick jag ett stick i fingret för att kolla blodsockret i en sån där apparat som diabetiker har. Fick även kolla blodvärde.
Allting såg bra ut.
Fick fläka ut mig i gynstolen, där hon topsade mig och även såg efter lite allmänt. Sen kollade hon storleken på moderkakan. Allting såg finemang ut.
Blodtrycket var också bra. 132/60 (var 125/80 gången innan).
Hon ställde många frågor, för att komplettera journalen, och en massa annat. Det var jättemysigt att prata med henne, och hon skojade och var jätteglad (vilket smittade av sig).
Och idag bestämde jag mig för att ta tag i blodprovet till neurologen (läkemedelskoncentration), och Berga ligger närmast så då drog min mor och jag dit. Är fortfarande skriven i Tannefors där jag bodde innan, men blodprov kan man ta på vilken VC somhelst. Kvinnan där hade INGA problem att tömma mig på blod, och dessutom inte ge mig fler blåmärken än jag redan hade. Vissa kanske har mer vana, och kanske BM vid inskrivningen var lite väl försiktig...? Vissa säger att jag är svårstucken och andra gånger går det som smort.
Sen handlade vi och drog hem där vi njöt av grillad kyckling med ceasarsallad. Vi satt på terrassen; helt underbart väder idag.
5 augusti, läkarbesök på Kvinnohälsan
6 augusti, återbesök hos neurologen
22 augusti, yngsta brorsdotterns dop
10 september, RUL
Och lite mer.
26/7
Idag blev jag så otroligt sugen på sushi medan min mor och jag tittade på japanskt matlagning på tv. Jag kollade Wasabis öppettider på internet, och sen kollade jag även Kikkobars meny; då upptäckte jag att de har min älsklingssoppa (kyckling- och majssoppa) som jag brukade äta rätt ofta i England. Jag har bara hittat den på ETT ställe i Sverige hitills och det var i Kristianstad. Min mor blev sugen på Misosoppa.
Sagt och gjort så drog jag ner på stan, gick in på Wasabi och köpte 16 bitar sushi, och sen vidare till Kikkobar där jag köpte min soppa och Misosoppa. Sen tog jag bussen tillbaks hem på en gång och min mor och jag satt hemma och NJÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖT som in i helvetes.
Fisken riktigt smälte i munnen och soppan var precis lagom varm och småstark. Och vilka minnen sen. :) Iofs ville jag ha mer sen, men man ska väll inte vara girig. Jag har uppenbarligen en finsmakare i magen. :)
Idag (klockan är över midnatt) är det inskrivning på MVC. Yes! :) Undrar om jag får höra min älsklings hjärtljud. Hoppas det.
Min mor har börjat vinka mot min mage och säga 'hej' så fort jag är bar. hehe Hon är helt till sig över bebisen, och det tror jag inte att hon förväntade sig själv ens, men sen tror jag UL:et förstärkte det också; det blev mer riktigt för henne också. Hon har inte varit på en UL-undersökning sen 1984 och då var det ju lite annorlunda. :) Då fick man inga utskrifter heller.
Nej, nu ska jag sova. Måste upp
Idag blev jag så otroligt sugen på sushi medan min mor och jag tittade på japanskt matlagning på tv. Jag kollade Wasabis öppettider på internet, och sen kollade jag även Kikkobars meny; då upptäckte jag att de har min älsklingssoppa (kyckling- och majssoppa) som jag brukade äta rätt ofta i England. Jag har bara hittat den på ETT ställe i Sverige hitills och det var i Kristianstad. Min mor blev sugen på Misosoppa.
Sagt och gjort så drog jag ner på stan, gick in på Wasabi och köpte 16 bitar sushi, och sen vidare till Kikkobar där jag köpte min soppa och Misosoppa. Sen tog jag bussen tillbaks hem på en gång och min mor och jag satt hemma och NJÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖT som in i helvetes.
Fisken riktigt smälte i munnen och soppan var precis lagom varm och småstark. Och vilka minnen sen. :) Iofs ville jag ha mer sen, men man ska väll inte vara girig. Jag har uppenbarligen en finsmakare i magen. :)
Idag (klockan är över midnatt) är det inskrivning på MVC. Yes! :) Undrar om jag får höra min älsklings hjärtljud. Hoppas det.
Min mor har börjat vinka mot min mage och säga 'hej' så fort jag är bar. hehe Hon är helt till sig över bebisen, och det tror jag inte att hon förväntade sig själv ens, men sen tror jag UL:et förstärkte det också; det blev mer riktigt för henne också. Hon har inte varit på en UL-undersökning sen 1984 och då var det ju lite annorlunda. :) Då fick man inga utskrifter heller.
Nej, nu ska jag sova. Måste upp
Liten uppdatering från v13
Vecka 13
Kroppen:
Det är rimligt att gå upp 300-400 gram/vecka. Nu brukar illamåendekänslorna och den värsta tröttheten avta. Vissa kan redan känna fosterrörelser, men det är ganska ovanligt. Det är svårt att skilja fosterrörelser från vanligt bubbel i magen. När man ligger stilla i sängen kan det vara lättare, känner man ett litet sprattel en bit nedanför naveln och det inte åtföljs av något kurrande ljud är det mycket troligt att det är just fostret som rör sig.
Tänk på att ta hand om dig själv och vila lite extra. Arbete och fysisk aktivitet är helt ok, men undvik stress.
Fostret: Benvävnad skapas och revben kan ses på ultraljud. Fostret kan öppna och stänga sin mun, suga och svälja, gäspa och sträcka på hela kroppen. Lungorna är färdiga och fostret börjar röra på bröstkorgen som om det andades, men syret kommer genom blodet. Att fostret tränar att andas i vatten är bra för lungorna, från samma ögonblick barnet kommer ut och navelsträngen klipps av så måste andningen fungera perfekt. Vattnet trycks ut ur lungorna precis vid förlossningsögonblicket och från att vara vattenvarelse börjar barnet andas luft genom munnen och näsan. Hos flickorna finns nu miljoner ägganlag i de omogna äggstockarna och pojkarna börjar bilda manligt könshormon.
Mina anteckningar från familjeliv:
---24/7---
Vaknade flera gånger under nattens gång, men strax efter 5 så var jag alldeles för pigg för att somna om. Satt klockan på 6.30 iaf. Strax innan 8 träffade jag och mamma min bästa väninna Eva vid US. Vi åkte upp till ultraljudsmottagningen och fick sitta i en tråkig liten korridor i nästan 20 minuter. Jag var jättenervös. Tänk om BM skulle säga att det inte fanns något därinne och att jag bara varit så skengravid att två gravtest visat positivt. hehe Eller att hjärtat slutat slå. Jag skojade och sa "Om bebisen är något som sin mamma så kommer h*n sova vid den här tiden".
Till slut fick vi komma in och jag lade mig på britsen. När hon höll på att fixa med gelen och det så kändes det precis som innan man ska få en spruta; ville säga 'vänta!' och ta ett djupt andetag först, men det gjorde jag inte.
BM hittade bebis på en gång. "Där har vi en liten filur," sa hon. Åh jävlar vilken känsla. Herre Gud, det var ju en liten människa- OCH HJÄRTAT SLOG!!! Jag hade inte inbillat mig eller drömt, och barnet levde och mådde bra. Och en mamma har alltid rätt: BEBIS SOV!! haha Det tog ett antal puffar innan den ville röra på sig; då sträckte h*n på sig och sprattlade med armarna. Den rörde sig, OMG! Den vinkade!
Det kändes som att man bara låg där några sekunder innan det var slut. :( Fick välja mellan 5 olika bilder och valde vinkbilden såklart. Tog ett extra kort på skärmen med mobben för att kunna skicka ut bilden till div personer på en gång.
Lise höll ju på att kissa på sig av spänning. ;) Det blir två stolta gudmödrar.
CRL 58mm
BPD 20,1mm
FL 5,8mm
Fanns inget att anmärka på. :) Däremot har mitt BF-datum flyttats fram till 3 februari, alltså ändrat med en dag bara. Det betyder att jag är i v12+1 idag och min nya dag är torsdag.
Ska se om jag kan få in en bättre bild på älsklingen. Det här är bilden jag tog med mobben från skärmen. Ska försöka scanna in utskriften imorgon.
---22/7---
Ibland känner jag någonting röra på sig i magen, och det är absolut inte magen som bubblar. :) Inga sparkar eller så, självklart, men det rör sig.
Illamåendet har avtagit NÄSTAN helt. Då och då dyker den upp, men då funkar det att äta något och dricka en kopp ingefärs- och citronte med honung.
Något som är irriterande är att jag måste gå upp mitt i natten eller väldigt tidigt på morgonen för att pinka. Annars kan jag inte säga att jag pinkar oftare under dagens lopp. Inte som jag tänkt på iaf.
På fredag är det dags för ultraljud och jag får se min lilla bebis! :D
Jag kan inte koppla att jag ska bli någons mamma. Först trodde jag att jag absolut skulle få missfall, men graviditeten rullade på (peppar, peppar!) och nu är jag i vecka 13.
Nästa oro är missbildning pga mina mediciner, men har fått höra från neurologen att det är rätt ovanligt ändå, trots att risken är större.
På måndag 27/7 är det inskrivning. Mycket att se fram emot. Samma dag ska jag till VC och ta koncentrationsprov (medicinens värde i blodet), och sen tillbaks till neurologen 6/8.
Timeline
Tidslinjen blir rätt om ni klickar på den...
